---> Sinnena
- Konsekvenser för mörkerkörning.
- Har betydelse om arbetstagaren måste röra sig mellan ljusa och mörka arbetsmiljöer.
- Kan ha en effekt på förmågan att läsa tryckt material, visartavlor och skärmar
- Kan påverka förmågan att utföra mycket detaljerade uppgifter
- Öka kontrasten mellan förmål genom att öka ljusstyrkan.
- Utforma tydliga, synliga och lättlästa anslag.
- Undvik blå nyanser, blått och grönt eller blått och svart i arbetsmiljön.
- Installera lokal belysning eller belysning för enskilda uppgifter som inte stör de andras synfält – se om möjligt till att belysningen är individuell och justerbar.
- Minska bländande solljus med jalusier och markiser
- Se till att arbetstagaren inte behöver röra sig mellan ljusa och mörka miljöer.
- Låt arbetstagaren byta från nattskift till dagskift i händelse av mörkerkörning.
- Erbjud eller uppmuntra till regelbundna synundersökningar.
- Kan påverka kommunikationen i allmänhet, förståelse av instruktioner och medvetenhet om faror i den omedelbara omgivningen, särskilt i bullriga miljöer.
- Kontrollera buller i arbetsmiljön
- Använd ljudabsorberande byggnadsmaterial.
- Undvik att skapa platser där det ekar.
- Tillhandahåll
PPE (Personal Protective Equipment) eller Personlig skyddsutrustning omfattar all utrustning som utformats för att bäras eller hållas av arbetstagaren (kläder, hjälmar, skyddsglasögon) för att skydda honom/henne mot en eller flera faror som kan utgöra ett hot i arbetsmiljön samt alla andra tillbehör som utformats med samma målsättning. Riskkällor för skyddsutrustningen kan vara fysiska, elektriska, värmerelaterade, kemiska, biologiska samt luftburna partiklar. Personlig skyddsutrustning måste användas när farorna inte kan undvikas eller tillräckligt reduceras med tekniska hjälpmedel genom kollektivt beskydd eller säkerhetsprocedurer i arbetsorganisationen. (Source)
för personal i alla åldrar och uppmuntra arbetstagaren att bäraPPE (Personal Protective Equipment) eller Personlig skyddsutrustning omfattar all utrustning som utformats för att bäras eller hållas av arbetstagaren (kläder, hjälmar, skyddsglasögon) för att skydda honom/henne mot en eller flera faror som kan utgöra ett hot i arbetsmiljön samt alla andra tillbehör som utformats med samma målsättning. Riskkällor för skyddsutrustningen kan vara fysiska, elektriska, värmerelaterade, kemiska, biologiska samt luftburna partiklar. Personlig skyddsutrustning måste användas när farorna inte kan undvikas eller tillräckligt reduceras med tekniska hjälpmedel genom kollektivt beskydd eller säkerhetsprocedurer i arbetsorganisationen. (Source)
under hela arbetslivet. - Försäkra dig om att nödsignaler kan tolkas av alla på arbetsplatsen; komplettera ljudsignaler med visuella eller vibrerande larmsignaler.
- Låt arbetstagarna genomgå hörselundersökning.
- Bekosta inköp av hörselhjälpmedel.
- Högre risk för att falla, halka och snubbla.
- Konsekvenser för brandmän och räddningspersonal.
- Konsekvenser för byggnadsarbetare och andra som utför höjdarbeten.
- Se till att alla gångbanor är ordentligt upplysta.
- Torka omedebart upp vätska som spillts ut och håll golven i gott skick, använd absorberande material för att undvika halkrisk.
- Använd kontrasterande färger i trappor och i ojämna områden.
- Matcha arbete med förmåga – alla arbetstagare kan inte utföra arbete på stegar och byggnadsställningar
- Försäkra dig om att riktlinjer och säkerhetsåtgärder för höjdarbete är kända och att de efterföljs.
- Tillhandahåll skor/kängor med halkfria sulor.